Nu när vi har försäkrat oss om ett och annat (och pratat med familjen) är det läge att dyka in i arkiven! För släktforskaren är nog något av det mest ovärderliga materialet kyrkans handlingar. Det är här vi kan hitta de mest grundläggande uppgifterna för vår forskning, men också kompletterande information till denna och odla fram grenarna i släktträdet på papper. Anledningen till att det finns ett så rikt material hos kyrkan bottnar i att år 1686 lades folkbokföringsansvaret på just kyrkan som hade kvar detta ända fram till 1991 då Skatteverket tog över stafettpinnen (i vad som i särklass måste vara den långsammaste stafetten!). Detta gör också att man med lite tur och skicklighet i många fall kan följa sin släkt ner till 1600-talet.
De första handlingstyper du kommer att komma i kontakt med i ditt letande är:
- Husförhörslängder/församlingsböcker
- Födelse- och dopböcker
- Död- och begravningsböcker
- Lysnings- och vigselböcker
Därför ska vi tillsammans ta en titt i dessa i ”rätt” ordning, eller en för exemplet mest pedagogisk ordning om man bara står där med ett födelsedatum och ort för gammelgammelfarmor…
Konsten att rota 